Kan en religion äga sanningen?

Ny skapande andlighet
Alla borde vara andliga sökande, för att komma varandra närmare och vi är på väg mot en ny medvetenhet och mognad? Människor borde uppleva kontakt med en inre källa, med något som är utöver det vanliga, något gudomligt som inre frid, inre ljus, en omslutande kärlek, som en närvaro någonstans ifrån. Allt blir bara gott och harmoniskt här och nu.
Under en tid kan det vara svårt att möta en oförstående omvärld som jag representerar, men Stöd och vägledning behövs och någon att dela upplevelsen med är viktigt för att lära känna varandra.
De som upplever att interreligiösa dialogen inte tillför dem, vad de söker för sin andliga växt, borde få hjälp med samtalet.
Tiotusentals ungdomar lyssnar till en känd sångare när han/hon framträder medan kyrkorna står tomma. Hur ger vi barn och unga redskap att hantera det som de ser och upplever såväl i den andliga världen som i den fysiska?
Det händer att deras upplevelser ifrågasätts av vuxna och kyrkans företrädare. Finns det fortfarande ett ”rätt och feltänkande” där en religion äger ”Sanningen”?